Minus fucking 13 grader

När det är -13 grader ute och allt är ett enda jävla mörker... Då längtar jag bort.

Då längtar jag efter drinkar på Inn on the Beach. Eller en kaffe där. Eller en juice på stranden. Eller pistagenötter och öl på verandan. Jag vill BARA. TILL. AEGINA.

Och så längtar jag efter den här:

Om den här grisen kunde komma hit från den där ljuvliga platsen ovan så skulle jag ta de -13 fucking graderna utan att gnälla med mycket mindre gnäll.

Snuskiga greker

Titta så snuskiga kex de säljer i Grekland!

Vad är detta, liksom? Kex med lax- och räksmak?

Låter inte särskilt aptitretande.

Jag gjorde fel

Tydligen hade de 36 grader på finaste Aegina i helgen. Det fanns pistachnötter galore och annat allmänt fint, som strandhäng och special-mojitos och sånt jox.

Var det så jävla begåvat av mig att åka hem till 10 grader, regn, jobb och en väldig massa packande?

Svaret på gåtan

Här kommer det efterlängtade svaret på gåtan. Som ni har väntat! Erkänn! Ni har väntat och väntat. Och där kom trumvirveln ja.

På Aegina går Fistiki Fest (fistiki är grekiska för pistaschnöt) av stapeln i september. Som en del av denna festival har olika konstverk satts upp runt ön. Bilden i det tidigare inlägget föreställde fötterna på mitt och Paulinas favoritverk, "Man" av Nikos Kaskouras.

Vi älskade "Man" så mycket att vi var tvungna att ta en idolbild med honom.

Underifrån, mot en svart natthimmel, ser "Man" nästan skräckinjagande ut.

Paulina och Memos var tvungna att stanna upp och länge fundera över "Man"...

...och för att försäkra oss om att "Man" inte var en ljuv fylle-hallucination
återvände vi nyktra och i fullt dagsljus. Han finns på riktigt. Ljuvligt.

Jag älskar konst.

Manfred not so Mighty

Har du rakat ut for nagra olyckor i Grekland da? undrar ni.

Klart man har. Ingenting lika dramatiskt som forra arets omvalvande moppevurpa, dock. Lite jobbigt kanns det att jag, nar folk fragar hur jag har fatt det dar tuffa arret (jag vet inte i vilket scenario folk faktiskt skulle fraga det, men go with it), maste svara:

"Jora, vettu, jag reste mig for snabbt fran toaletten och slog axeln i ett badrumsskap".

Coolhetspoang minus fyra, liksom.

Grek-bio

Igar var jag, Pecken och Memos pa Inception. Jag tycker att den var helt fantastisk, kanske en av de basta filmer jag sett pa senaste tiden, men lat oss nu fokusera pa det viktiga.

Innan filmen slog jag Memos i foosball. Det gjorde jag verkligen.

Mer språk

Alla vet ju hur kul det ar att lara icke-svenskar det vackra svenska spraket. Men jag tror inte att nagon som inte varit i den situationen kan forsta precis hur kul det ar att se en fullvuxen grekisk man som reser sig tva meter over havet, med ett stort leende utbrista:

"Tuttar! Rumpa!"

Det tror jag faktiskt att man maste uppleva live.

Spraklektion a la Peckelalis

Nu ar jag tillbaka i Athen efter en helg pa Aegina. Det har varit bade mycket trevlig och mycket larorikt. Till exempel har jag lart mig den sanna betydelsen av en del alderdomliga ord.

Peck: Det ar sa lungt har inne att jag segnar ner.
Jag: Men... segna ner och att bli seg betyder ju inte samma sak.
Peck: Nej, segnar ner gor man ju nar nagon sticker kniven i en.

Klantarsel

Jag och kusinen har precis kommit tillbaka efter en stressig shoppingtur i Athen. Packning ar ju da inte min starka sida men att jag skulle lyckas glomma klader kanns som ett nytt rekord aven for mig. Att hitta shorts i Grekland den har arstiden var dock inte det lattaste. Vem behover shorts om det inte ens ar 35 grader ute liksom?

Hur som helst. Shortsen ar kopta och nu drar vi till Aegina. Woot woot!

Packad och klar. Ish.

Nu tror jag att jag är färdigpackad, men med tanke på att jag inte är något packningsgeni vette fan om det kan stämma. Nåväl. Underkläder, tandborstar och smink har de väl i Grekland också.

Packångest

Nu har jag släpat ner resväskan från vinden. I god tid, tycker jag. Det är ju 8 timmar kvar innan jag ska åka hemifrån.

Ska ju bara packa ner allt jag ska ha med mig och försöka få en natts sömn innan dess. Och kolla på Idol. Alltid Idol. Nemas problemas.

Om 2 veckor

Läääääängtan

Ελλάδα, σ'αγαπώ

Den 8 september ska jag åka tillbaka till min favoritplats i världen igen. Och träffa min favoritperson, förstås.

Här är jag om två dagar

Olycksbloggen

Jag bloggar inte nu av en simpel anledning. Det enda jag gör om dagarna är att jobba och det enda jag gör på jobbet är att skada mig.

Men om ni nu är sådana där elaka jävlar som gillar andras olycka ska jag inte göra er besvikna. Under mina jobbveckor har jag hunnit med att:

- Ramlat i trappen två gånger (ganska smidigt för att vara jag).
- Slagit mig själv i huvudet med följande objekt: kratta, sopborste, sekatör, trädgren, dörr.
- Sågat mig lindrigt i benet.
- Bränt mig på otaliga brännässlor. Mest minnesvärd var den jag satte mig på. Outsch.
- Slagit två fingrar gula och blå under en våldsam pokermatch.
- Orsakat en jobbarkompis hjärnskakning. Jag är inte född till att köra flakmoppe.

Sådärja. Skratta på bara. Jag tänker åka till Grekland på måndag och skratta tillbaka.

Var jag skulle vilja vara just nu

Aegina, my love. It's been too long.

Greket

"Nej! Det var inte det här jag ville! Jag ville ha en cigarett till ölen, inte gå och gömma mig bakom någon jävla grävskopa för lite nikotin!" - Peckelalis

(Förresten är musiken på Aeginas uteställen väldigt speciell. Samtidigt som det spelas bra musik som Duffy, Flo Rida och Red Hot Chili Peppers så spelas också den här låten. Konstant.)

Bilden stal jag från Pecken på Facebook. Och jag skäms inte.

Lycka

Lycka är att, just som nu, sitta (visserligen halvvägs igenom min andra Screwdriver) med Jeff Buckley på hög volym och vänta på skjutsen ner mot Avli.

Grekland vs. Sverige

Peck och jag ska snart till kyrkan och fira Jesus. Vi borde ladda med nattvardsvin och diverse sånger som Han har öppnat pärleporten och Bered en väg för herran, men vi valde Corona och GES istället.

Greetings from sunny Greece

Vi lyckades ta oss ut till Aegina igår trots bussresan från Helvetet (vi stod upp, packade som boskap från flygplatsen till Pireaus med en bromsgalen grek vid ratten. Intressant upplevelse). Lunch på Lekkas och sedan drinkar på Avli och Vartán.

Nu sitter jag i Pecks soffa och väntar på varmvattnet med Red Hot Chili Peppers i högtalarna. Snart väntar en tur till Kritikos för att inhandla proviant till vår mexican fiesta ikväll.

Detta blev ett tråkigt inlägg, men så är det nr man försöker sig på att ha ett liv. Vi har det iallafall bra och drar ordvitsar.

Peck hälsar puss.