Ordningen är återställd

Idag slog en blandning av tristess, abstinens och rastlöshet till. Jag saknar mina agent-vänner ännu mer än vad jag trodde att jag skulle göra. I min uttråkan (ja, det är ett ord) började jag ägna mig åt produktiva saker.

Jag städade köket. Jag klippte tånaglarna. Kastade in tvätt i maskinen. Plockade ögonbrynen. Lagade mat.

Och precis när detta var klart och jag höll på att vända mig till mer självdestruktiva aktiviteter (okej, lite efter jag hade börjat) kom jag på att ett helt nytt NCIS-avsnitt låg och väntade på mig på tv-dome. Efter en DiNozzo-dos känns det som att mitt liv har fått mening igen.