lördag, augusti 28, 2010

Terapi

Den här lilla korven gosade jag med igår kväll. Jag tror på fullaste allvar inte att det finns något i världen som gör mig så lycklig som hundvalpar. Att krama Texas, 16 veckor, är lite som att ta en grabbnäve Prozac.


Jag tror att jag har kommit på receptet till evig lycka.

Steg 1: få lägenheten jag ska kolla på i veckan.
Steg 2: fylla lägenheten med en massa Texasar.
Steg 3: lycka och välmående tills man kolar vippen av ålderdom.

1 kommentar:

Anonym sa...

Gosegosegosegosegooooos! Jag vill också ha en valp! Men Lisa skulle hata mig. Och förmodligen äta upp valpen medan jag var i skolan eller sov...
Eller i alla fall lura ut valpstackarn för min fabulösa franska balkong.