Thanksgiving

Mitt nya liv höll i sig i en dag. EN. Idag åt jag en meny från Burger King till lunch. Med extra lökringar. Och så hoppade jag över träningen.

Jag tänker skylla på att det är Thanksgiving. Och önska mig lite pumpapaj.

New York, New York

Dessa New York-fruar...

Man trodde kanske att det skulle vara svårt att hitta pundigare blondiner än vad som visades i Svenska Hollywoodfruar, men dessa NY-damer är ena riktiga priser. Dummare än sina kaliforniska motsvarigheter, och med bara en bråkdel av deras charm.

Jag kan stå ut med hybris-mäklar-Madeleine och den superblåsta tjejen som har dekorerat sin vagina med strass, det kan jag. Men Gunilla, kvinnan med det genialiska barnet... Är det någon mer än jag som vill köra in x antal tubsockor i käften på kvinnan tills hon slutar hyckla och skryta? JA, det är en fin unge du har. NEJ, det är ingen enorm bedrift att lära sig texten till "Twas the night before Christmas". Låt barnet växa upp i ett normalt hem.

Snart så

Jag vet att det bara är två dagar kvar nu, men det känns som att tiden går vääääldigt långsamt fram till fredag. Jag längtar efter min Swedish Booty.

 

 Swedish nannies i DC. Kanske den bästa helgen jag haft någon gång.

Stupid Americans

Jag hörde imorse att en bowlingcoach på en high school i USA hade blivit arresterad efter att ha haft sex med en av sina elever.

WTF?!?

Varför finns det ens en bowlingcoach på skolan? Så att alla med bowling-proffsdrömmar ska kunna få bowling-stipendium till college? När man skapar en så oerhört fånig tjänst som bowlingcoach tycker jag nästan att man får skylla sig själv om bowlingcoachen visar sig vara ett pervo.

Den här bilden gör mig lycklig

Varje gång jag tittar på den här bilden och ser den kamouflerade civilpolisen i bakgrunden börjar jag skratta. Bilden är tagen under en underbar vecka i Chicago och hänsynslöst stulen från Jennys Facebook.

Mer Montazami åt folket!

Ingen missade väl sista avsnittet av Svenska Hollywoodfruar igår... Men är det någon mer än jag som sörjer förlusten av en regelbunden Maria Montazami-dos? Denna ljuvligt vänliga men aningens, hrm, tröga människa gjorde min vecka.

Är ni med mig? I så fall föreslår jag att vi går samman och kräver att TV3 utvecklar en ny serie om bara fru Montazami. Mer Maria åt folket! Mums!

Chicago

Får jag bestämma själv flyttar jag dit snarast. Det är fantastiskt hur man kan bli mer och mer kär i en stad varje gång man åker dit.

The land of the free

Saker jag kommer sakna med USA:

- 75 tv-kanaler. Man kan alltid hitta That 70s Show, Vänner eller Seinfeld någonstans.
- Starbucks night.
- String cheese.
- Jenny.
- Cori, Stina, Jenny.
- 103,7 Kiss FM.
- Moe's. Och folket där. Enormt.
- Shoppingen. Speciellt Marshall's och TJ Maxx. Hur ska jag klara mig utan Marshall's och TJ Maxx??
- Pannkakor till frukost.
- Applebee's i New Berlin. Och våran waitress där.
- 1000 andra småsaker.

Men vet ni? Sverige är bättre.

All good things come to an end

Idag är det måndagen den 20 april. Det innebär att det är två veckor kvar tills mamsen och mostern dimper ner i Wisconsin (eller ja, i Illinois, tekniskt sett). Och tre veckor kvar till jag följer med dem tillbaka till Sverige.

Jo, det blir ett par månader tidigare än beräknat. Det är nog för mig nu.

Tyck gärna att jag är en tönt, det hade nog jag tyckt om jag läste att någon skulle åka hem med bara två månader kvar. Men jag har mått dåligt i dubbelt så många månader redan, så nu får det vara nog. (För att klargöra: det har egentligen inte hänt något särskilt. De som behöver veta hela historien vet den redan.)

Så, hem bär det. Till den svenska sommaren!

Samma lika

Högtider i USA är ungefär likadana som hemma i Sverige. Man sitter och äter tills man håller på att kräkas. Och just nu har jag så ont i magen att jag funderar på att gnaga av mig min arm för att få något annat att tänka på. Tråkigt nog är jag för mätt. Jag får helt enkelt stå ut.

Att stå på egna ben

Jenny, den jäveln, drog hipp som happ till Florida med familjen sin imorse. Typ 18 timmar har hon varit borta nu. Jag ger henne 6 timmar till att komma tillbaka, annars går jag bärsärkagång och drar hem henne i håret. Man kan inte lämna en svensk alldeles ensam sådär. Hur stark och självständig hon än är (hrm).

Det kommer bli en lång vecka.

Jag är lite ledsen idag

Jag tror att jag sa mitt första hejdå av substans* på den här kontinenten igår. Jag var inte beredd på det.

*Ellinore ej inräknad då det var mer ett "ses senare ditt fittansikte".

Att börja om

Måndag imorgon. I vanliga fall skulle jag sitta här med ångest nu, helgen är slut och imorrn är det reality som gäller igen. Men inte idag. Efter den extrema skitvecka jag har haft (worry not, det är inte av någon speciell anledning, bara one of those weeks) ska det bli så skönt att börja med en ny vecka. Och å, vad jag ska göra den bra!

Att se dubbelt

Här i Amerikat finns ett fenomen jag finner ytterst märkligt. När de har visat en film på tv så visar de den igen. Direkt efter! Varför i jösse namn då, kan man ju fråga sig. Själv har jag inte den blekaste.

Men jag gillar't. Ikväll har jag sett What a girl wants två gånger på raken. Så sött att jag är ganska säker på att jag har hål i tänderna nu.

Americans are not stupid

Ha. Ha.

Det är de visst det, men jag har upptäckt att det inte är deras fel. Häromveckan när jag släppte av ungarna i skolan såg jag att det satt planscher om olika länder på väggarna som elever i fyran hade gjort. Nyfiken som jag är läste jag plansch efter plansch efter plansch. Polen, Tyskland, två om Sverige, Italien, Ryssland... och Jugoslavien. I repeat: Jugoslavien.

Hur ska ungarna kunna växa upp och bli informerade individer om skolan lär dem att Jugoslavien fortfarande är ett land? Lite pinsamt tycker jag nog att det är.

30

Min mamma bokade hotell här i trakten när vi pratade idag. Nedräkningen är i full gång.

1 månad kvar idag.

Goooooooooo!

Just nu önskar jag inget hellre än att jag fick se Sverige spöa skiten ur (läs: bli lätt förudmjukade av) Portugal ikväll. Må fan ta detta landet och deras brist på bra sport.

Smaken är som baken

Något alla i detta landet verkar älska är spinach and artichoke dip. Blä.

Låt oss ta detta igen. Spenat. Och kronärtskocka. Spenat och kronärtskocka = kräks och kräks. Och denna kräks och kräks-dip mumsar folk på som om det vore helt normalt.

Äckel.

Word of wisdom

Alla som funderar på att åka till USA under en längre period, pay close attention:

om ni inte har en dunderkur för er hy kommer ni se ut som skit.

Jag vet inte vad detta beror på, men alla jag känner här har samma problem. Man kommer hit och pang bom så är hela ansiktet fullt av utslag, finnar och annat mysigt. Mina händer är torra som fnöske och jag börjar till och med få tillbaka mitt böjveckseksem. Det jag hade när jag var tre år gammal. Så alltså: dunderkur. Fila på den. Och dela sedan gärna med er.

Jag kan inte rå för att Sverige är lite bättre

Imorrn ska jag hålla mitt tal om Swedish vs. American news media. Mitt första utkast sågade min lärare vid fotknölarna. "Too much opinion", påstod hon. Därför tyckte jag att det var lite märkligt när hon fem minuter senare uppmuntrade klassen att ta en sida i sin jämförelse. Kan det vara så att hon helt enkelt inte gillade att jag kom fram till att Sverige var bättre? För i så fall är det kört för min del.

För övrigt tror jag inte att fröken teacher är så himlans förtjust i mig.