Jag, en otacksam jävel

Den här bilden togs i somras när jag och Billie var i Grekland och hälsade på kussefinen min. Jag var brun. Brun som fan, rent utsagt. Men uppskattade jag det under tiden? NÄHEJDÅ! Istället för att dyrka min egen gyllene hudfärg 24/7 så lade jag energi på att umgås med andra människor och att äta god mat och dricka kall öl.

Vinter-jaget förbannar sommar-jagets otacksamhet. Speciellt då jag numer har antagit denna nyans:

(ifall du skulle missa nyansen bestämde jag mig för att peka på den)

Låt mig behålla mina illusioner

Idag var jag på puls/bas som vanligt på torsdagar. Passet är skitbra, men jag har fasligt svårt att slappna av. Varje gång jag har varit på det här passet har även någon annan varit där. Jag vet inte vad hon heter, men jag kallar henne Überpreggo.

Überpreggo är, som namnet kanske antyder, riktigt ordentligt på tjocken. Så stor att det ser ut som att hon har en badboll under tröjan. Färdig att föda vilken sekund som helst. Och detta gör mig nervös.

I mina dagar har jag sett en extrem mängd sjukhusserier, och detta har gjort att jag inbillar mig att jag kan klara av i stort sett vilken medicinsk kris som helst. Men. Om Überpreggo skulle få för sig att kläcka under ett av passen skulle jag snabbt få inse att jag inte är Dr Malou på riktigt. Kanske skulle jag till och med kräkas. Eller svimma. Så snälla, snälla Überpreggo... Håll ihop knäna när du är på Friskis! Jag måste få ha vissa illusioner kvar.

Kärlek från familjen

Jag: Jag lyckades armbåga mig själv på höftbenet. Jag tror att jag är för vig för att vara så klumpig som jag är.
Mamma: Du är inte vig, du är överrörlig. Vig är något positivt.

Habegär

Jag behöver en iPad.

Jag vet inte vad en iPad är, vad den gör, hur den funkar eller vilket syfte den skulle fylla i mitt ganska oteknologiska liv... Men I NEEDS IT!!!!!

Ge. Mig. En. iPad.

Nu.

Goodbye, my friends

Nåja... Det kanske inte riktigt är dags att säga adjö än, men det börjar lida mot sitt slut. Ångest! Vad ska jag göra när jag inte kan ha sällskap av mina vänners och deras förflutna dagarna i ända? Sitta och vänta på deras knasiga upptåg en gång i veckan? Kill me now.

Bild.

Bara en säsong kvar. Jag kommer sakna er allihopa. Till och med Ziva. LÄMNA MIG INTE!!!!

(Här är några alternativ på dramatisk musik som du kan dra igång när du läser inlägget. För lite extra effekt, liksom. 1 2 3)

Detta känns inte bra

Detta är inte ok. Enough is enough. Sommar och sol - NU!

Malou är förvirrad

Facebook har skickat tre notifications till mig idag där det står "Hey! Don't lose your chance to catch a Fresh Assssss!!!". Undrar vad jag har sysslat med på Face tidigare som får maskineriet att tro att jag skulle vara intesserad av att fånga en färsk stjärt. Jag menar, vad ska jag använda den till?

Malou Pettersson är förvirrad.

Nästa gång tänkte jag prova EPO

Imorrn ska jag till Blodcentralen för att återigen skänka bort mitt fina, fina blod. Som förberedelse har jag under den senaste veckan knaprat järntabletter. Jag vill ju att de ska berömma mina höga blodvärden, liksom! 4 om dagen tyckte jag var lagom.

Idag läste jag på förpackningen att det är 25% högre än det Rekommenderade Dagliga Intaget och att maxdoseringen EJ bör överstigas. Oops.

Bom chicka bow wow

Är det någon mer än jag som har noterat att introt till U2s Mysterious Ways låter som soundtracket till en porrfilm från 70-talet? Inte? Bara jag? Okej.

Fem snabba fakta

1. Jag har tränat två hårda pass på mindre än 18 timmar och räknar kallt med att säga adjöss till all benrörlighet inom kort.
2. Jag tycker att alla som inte har donerat en peng till stöd för Haiti är bajskorvar. Skicka AKUT till 72900. Kostar 50 pix. Det kan ni avvara.
3. Jag har kollat alldeles för mycket på NCIS på senaste tiden och som följd har jag börjat ta för vana att daska folk i bakhuvudet, Gibbs-style, när jag inte håller med om vad de säger eller gör.
4. Härnäst på min att göra-lista står tvätt. Både av mig själv och av de kläder jag lyckades kladda ner med en lite för lös äggula häromdagen. Livet som klant är inte lätt.
5. Jag tycker om päron.

Den här bilden gör mig lycklig

Varje gång jag tittar på den här bilden och ser den kamouflerade civilpolisen i bakgrunden börjar jag skratta. Bilden är tagen under en underbar vecka i Chicago och hänsynslöst stulen från Jennys Facebook.

I am Superwoman

Ikväll i mitt något onyktra, försvagade tillstånd tackade jag nej till utgång så att jag ska orka gå upp klockan 9 imorgon bitti och åka till Friskis. Det vill säga, jag är Superwoman, He-man och Mick Jagger blandat i ett enda läckert paket.

Nu bäddar jag ner mig med Very Special Agent Tony DiNozzo. Beach 2024 here I come!

Ett sätt att spendera en fredag

Steg ett: Baka en cheesecake.

Steg två: Spendera resten av dagen med viljestyrkan på högsta volym för att inte äta upp sagda cheesecake alldeles själv.

Jag är rätt kär i den här karln

Legacy gör så att jag dånar lite.

No pain, no gain

Tips till Västeråsbaserade Friskis-tränande:

Karins baspass, onsdagar 18.30 på Björnövägen, är det bästa de har.

So what om det är så jobbigt att man vill kräkas, och funderar på att tuppa av då och då bara för att få en paus. Musiken är grym, och så kan man ju undra om det ens är någon poäng att träna om man inte får sura uppstötningar?

Reklam är bajs

Jag ska starta Facebookgruppen "Vi som hatar Gunvor för att hon tvättade Karin Nyman i håret med svinmaten så att potatisskalen hängde som en krans kring pannan på henne och sådde fröet som blev tidernas mest irriterande radioreklam till dags dato".

Jag har spenderat ett par timmar i bilen idag, och har nu hört denna reklamen så många gånger att jag är på gränsen till ett nervöst sammanbrott.

Min pappa talibanen

Min pappa är en vänlig man han. Igår fick jag en fix ide om att jag ville sätta en turban på hans huvud. Helt still satt han när jag lindade in huvudet på honom. Sen satt den där. Efter en timme eller så började han svettas och frågade om han fick ta av sig den. "Nej", sa jag. Och då behöll han den på. Jag gillar när folk gör som jag säger.

Skräcktrappan

På en rulltrappa någonstans i Västerås.

Jag: Jag gillar inte att gå på rulltrappan först. Jag tror alltid att den jag är med ska springa iväg när jag står där.
Peck: Jag gillar inte att stå för nära barn på rulltrappan. Om de ramlar vill jag inte att de ska ramla på mig.

Kör för fan

Kom plötsligt att tänka på denna fantastiska video. Och nu kan jag

inte sluta skratta. Kom igen, Britt-Marie!

Töntlistan

Saker jag gör när ingen ser.

1. Gråter till Biggest Loser.

2. Tittar på NCIS.

3. Gråter till NCIS.

4. Låtsas att jag är med i matlagningsprogram. Om jag lagar mat, alltså.

5. Spelar den här låten på full volym och mimar, Dr Turk-style.

6. Övar på min So You Think You Can Dance?-audition. Jag blandar contemporary med hiphop och jazz.

7. Pratar med tvn.

8. Spelar Quiz Quiz Quiz på min iPhone och blir jättearg om jag inte höjer mitt medel varje gång.

9. Skäller på och svär åt mina mottrafikanter (detta är möjligen inte begränsat bara till när jag kör i min ensamhet).

10. Spelar Calle Kristianssons version av Walking in Memphis hundra gånger i rad och förbannar det faktum att han inte vann Idol 2009.

Så nu vet du. Jag är en ärkenörd. Och rätt stolt över det, faktiskt.