Under körrepet igår skulle jag på ett fint vis uttrycka beundran för en av våra solister. Hon har nämligen en röst som inte är av denna världen.
Jag: Shit, när du tar i på andra versen får jag gåshud på hela kroppen och tårar i öronen.
Självklart valde hon att fokusera på felsägningen istället för komplimangen. Nu ska jag åka och dansa.
onsdag, mars 24, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar