No time for world domination

Om jag fick bestämma skulle mitt dygn vara iallafall 8 timmar längre.

Nu är ett dygn 24 timmar (skriv upp det kids, viktig info). Ponera att jag sover sju av de 24 timmarna. 17 kvar. Nio av de timmarna spenderar jag på jobbet. Nio och en halv om man räknar med transport. Kvar är ynka sju och en halv timme.   

En och en halv timme ska spenderas på dusch, frukost och att göra mig oerhört vacker innan jobbet. Då återstår endast sex timmar att faktiskt göra något produktivt på. Man ska läsa den där jättebra men jättelånga boken, träffa jättemånga kompisar, slappa i Mikaelas soffa och göra absolut ingenting, titta på jättemycket tv, hänga med i nyheterna, dricka vin, syssla med välgörenhet, träna, sjunga, ta en tupplur, göra utflykter i naturen för att komma undan stressen, flyttpacka, skriva den där romanen, fundera på sin framtid, äta och spara pengar till den fantastiska resan man vill göra.

Allt det där tar så mycket mer än sex sketna timmar. När i hela glödheta helvete ska jag ha tid att planera min kupp för world domination? Säg mig det.