Ode till (mina) föräldrar

Jag tror att det är lätt att glömma bort hur bra man har det.

Den här veckan har jag hört två separata historier om alkoholiserade pappor som har fått mig att gråta. Hur någon kan få för sig att sparka ner sin höggravida fru för en trappa eller slå sin son blå och gul för att han (enligt pappans instruktioner) kissat på marken när det inte fanns en toalett i närheten övergår mitt förstånd.

Jag älskar mina föräldrar.