All good things come to an end

Idag är det måndagen den 20 april. Det innebär att det är två veckor kvar tills mamsen och mostern dimper ner i Wisconsin (eller ja, i Illinois, tekniskt sett). Och tre veckor kvar till jag följer med dem tillbaka till Sverige.

Jo, det blir ett par månader tidigare än beräknat. Det är nog för mig nu.

Tyck gärna att jag är en tönt, det hade nog jag tyckt om jag läste att någon skulle åka hem med bara två månader kvar. Men jag har mått dåligt i dubbelt så många månader redan, så nu får det vara nog. (För att klargöra: det har egentligen inte hänt något särskilt. De som behöver veta hela historien vet den redan.)

Så, hem bär det. Till den svenska sommaren!