måndag, december 08, 2008

Ödets ljuva ironi

Jag har varit på benen sedan 8am imorse. Barnpassning, Nalle Puh-teater och en timslång bilfärd till Cedarburg för att träffa den nya au pairen. Då är det man helst av allt vill att krypa ner i sängen med choklad och tv. Att man klockan 9pm inser att planen är att få iväg alla sina julklappar imorgon och att bara två är inslagna är ingen höjdare. Speciellt inte när man dagen till ära har lyckats supa bort sin ovärdeliga adressbok. Let's put it this way; jag kan nog inte skylla på posten om klapparna inte kommer fram. Jag har gått på känn. Mea culpa.

(Att det kommer kosta en smärre förmögenhet att få hem allt är liksom icing on the cake. Må fan ta mig för min givmildhet.)

4 kommentarer:

Johanna sa...

Eniro is your friend ;)

Anonym sa...

Har det kommit någon ny trevlig Au pair... hehe.. och julklapparna är inte alltid så lätt att få iväg i tid :P.. hehe.. Kram Malin

Anonym sa...

Den nya au-pairen?
Ska du få tillökning?
Pz

Malou sa...

johanna: Eniro är ju det ,så länge ens internet inte börjar dampa och lägger av så där hux flux.

malin: Lydia från Mexiko. Verkar rar, men bor jäkligt långt bort.

mamma: Du kan va. Pf.