Var jag skulle vilja vara just nu

Aegina, my love. It's been too long.

2/3

Nämnde jag att jag har varit här i åtta månader idag, förresten? In the immortal words of Rory Gilmore: nutso.

Det eviga problemet

Självdisciplinen.

Jag hade ingen skola denna vecka, folk som inte jobbar på sidan av skolan ville tydligen fira spring break eller nåt. Detta innebär att jag har haft två veckor på mig att läsa vår textbok, leta fram magazines att analysera, rätta mitt first draft av min uppsats och skriva klart mitt tal. Jag repeterar: fjorton stycken dagar. Har jag börjat? Nopers. Tänker jag göra det ikväll? Njet.

Det innebär att jag måste göra allt detta imorgon, söndag. Samtidigt som Oxygen maratonkör America's Next Top Model.

Mission impossible.

Det är ni som är konstiga, det är jag som är normal

Är det nån mer än jag som äter upp hela klubban när man nu äter klubba? Alltså, pinne och allt?

Thank you for being a friend

Vet ni vad som kan rädda vilken dag som helst (förutom lite filmtittande med Mumin)?

Golden Girls-maraton på tv. God bless Hallmark Network.

Den perfekta hämnden

Idag försökte #3 bita mig i låret (han gillar att bitas, jag tror han är hälften kanin). "Hey, hey!", sa jag och lyfte bort honom. "You know you don't bite!" Ungen tittar iskallt på mig. Sedan stoppar han in ett litet finger i sin lilla näsa och utan att röra en min smetar han den upphittade snorkråkan på min arm.

Skrattar bäst som skrattar sist.

Southland

TV-nörden i mig blommar igen. Om ett par veckor börjar en ny serie på NBC som jag redan känner mig smått besatt av. Och med smått menar jag hysteriskt. Inte sedan The OC började har jag känt mig såhär exalterad över en TV-serie. Ironiskt nog. Huvudrollen spelas nämligen av ett OC-bekant ansikte. Fast han är vuxen nu. Och snut.

Southland har premiär 9 april. I. Can't. Wait.

Boys will be boys

Igår insåg jag att även småpojkar är män. Bara i pyttesmå förpackningar.

Medan jag fixade frukost till #3 stod han lite för sig själv, och helt plötsligt bryter han tystnaden med en brakare. Jättestor, till och med. "Was that your butt?", frågade jag. Ungen flinar bara. Jättestort, till och med. "More", säger han. 30 sekunder extremt koncentrerad tystnad följer. Och sedan lyckas han klämma fram en till. Och skrattar. Jättelänge, till och med. Och nu en fråga.

Hur vet en 21 månader gammal grabb att pruttar är kul?

St Patrick's Day

Idag firas St Patrick's Day här i Amerikat (jag tror att det är för att fira min elaka styvmors födelsedag). Jag har inte gjort det på klassiskt vis. Jag har inte ett enda grönt plagg på mig, jag har inte pratat irländska och jag har inte ens sett röken av en öl.

Däremot har jag kollat massor på Lost och ätit Hershey's. Jag tror att det räknas, lite iallafall.

Lost in translation

Jag har just lärt Jenny uttrycket fethaja, men något kopplar inte riktigt. Som tack kastar hon ett täcke på mig så att min kjol flyger upp aningens.

Jag: Meh! Tack för att du blottar mina trosor!
Jenny: Blotta? Vad betyder det din fethaj?

Skadegläde är den enda sanna glädjen

Idag har vi en sisådär 18 grader och strålande solsken over here. Hur står det till hemma?

America's Next Top Model

Varje söndag kör Oxygen en hel säsong av America's Next Top Model från början till slut. Sjukt jävla briljant idé. Tyvärr kommer det också med nackdelar. Som till exempel att man inte kan göra nånting produktivt på hela långa dagen. Och detta har varit fallet i typ sju veckor nu. Dessutom lockar det fram en del sidor i mig själv som jag inte visste att jag hade. Som till exempel en dröm att själv posera.

Lyckligtvis har jag insett att jag har talang för det. Enorm talang.



Jäkligt starka ansiktsuttryck har jag också. Jag lovar att komma ihåg er även efter jag blir America's Next Top Model.

Jag är lite efter

Jag är lite efter. Men! Opera?! I Mello?! Är. Ni. Sinnessjuka? Eller har vi bara slutat försöka vinna?

Dessutom har den där Malena jätteotäcka, galna ögon. Jag saknar Arvingarna.

Att svettas som en gris

Idag har jag kutat genom Mayfair Mall tillsammans med Jenny, en seg mexikan och en ännu mer oerhört seg polska. Vi tvättade skyltfönster, drog på oss klänningar på Forever 21 på bara 20 sekunder och lyckades köpa godis för 12 cent.

Och så vann fuskarlaget det sketna Starbuckskortet istället. Unfair.

Jag är för sjutton bara en enda person

Vet ni hur svårt det är att på egen hand försöka shoppa hela världen ur recession? Jag gör mitt bästa, men jag för sjutton gubbar bara en person. Lite hjälp tack. Seså.

Lilla gnisen var mäkta dyr. Lite så att man skäms
och inte vill berätta exakt hur mycket.

Jag kommer behöva köpa en extra väska bara för
att få hem mina väskor. Fattar ni ironin?! :D

Porr

Den här i grått.
Den här i största allmänhet.
Och så en klassiker. Jag har den i blått.

Detta är verkligen som porr för ögat mitt. Love.

My Booky Wook

Jag har bara läst förordet och första kapitlet och har redan skrattat mig själv till tårar två gånger. Russell Brand är oslagbar.

Jag "låter" honom vinna

Jag och #1 spelar en del spel medan lillskitarna sover middag. Fyra av fem dagar brukar han vilja spela Chutes & Ladders, vilket är helt okej för min del. Man snurrar, går, klättrar, halkar. No biggie. Idag var dag fem.

"Can we play the matching game today?"

The matching game. Shit. Alltså Memory.

Jag tror inte att jag överdriver när jag säger att ungen utklassar mig, varendaste gång vi spelar Memory. Utklassad av en femåring. Det svider lite i egot.

Enough is enough

Jag fattar att vissa människor var uppspelta inför idéen på en Sex and the City-film och tanken på "OMG! Ett två timmar långt avsnitt av SATC! Tjohoo!". Men vafan. Behöver den där bedrövliga smörjan verkligen en uppföljare?

Sluta nu. Nog kan vara nog och Sex and the City kan få vila i frid. 6 år räcker faktiskt.

Mr Brightside

Den här låten har varit fastetsad i huvudet på mig precis hela dagen. Den gör mig ledsen, på nåt sätt. Men jävlar vad jag gillar The Killers.

Separationsångest

#2: Stay here forever Malou!
Jag: Oh honey, you know I can't. I gotta go back to my mommy and daddy in Sweden one day. I miss them, you know!
#2: But you're a big girl! They don't miss anyone!

Bara dryga fyra månader kvar här. Jag har ångest. Angående allt och alla här. Tror ni att man kan frakta Wisconsin till Sverige på nåt snabbt och billigt sätt? Eller iallafall Waukesha County?

Min lärare vill döda mig

Ja, jag vet att jag är paranoid. Men just because I'm paranoid don't mean they're not after me! När ska ni inse? Ni kommer inse nu.

I homework till nästa lektion tänker hon tvinga alla att ta en "disconnection day". Vad innebär då detta? Ingen dator. Ingen tv, inga filmer. Ingen telefon, inga sms. Ingen musik! Lägg på det till inga böcker och inga tidningar, varken nyheter eller magazines. Crazy woman! Vad tänker hon? VAD TÄNKER HON?!

Nu dör jag. Adjöss.

Malou. So. Bored.

Regler:

Det här är svårare än du tror !
Kopiera dessa rader och radera mina svar.
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn, alla svar måste vara riktiga. Hitta inte på ord eller ljug. Om en annan person som börjar på samma bokstav som du har svarat redan får du inte använda samma svar. Du får heller inte skriva samma svar två gånger
Lycka till !

1 Vad heter du ?: Malou
2 Ett ord på 4 bokstäver: Muff
3 Flicknamn: Malou, till exempel. Eller Majken.
4 Pojknamn: Mårten.
5 Yrke: Marinbiolog
6 Färg: Malva (malva är ett äckligt ord. Det låter lite som vulva)
7 Klädesplagg: Morgonrock
8 Mat: Macka
9 Sak i badrummet: Mango-body butter
10 Plats/ stad: Merton
11 En orsak att vara sen: Män
12 Något man skriker : MJAU! (man gör det i det här huset. Iallafall om man heter #3)
13 Film: Meet the Fockers
14 Något man dricker : Mjölk
15 Band: Metallica
16 Djur: Mård
17 Gatunamn: Masvägen
18 Bil: Mazda
19 Sång: Miss you love
20 Aktivitet med mer än en deltagare: Mys

Män i tights

Är jag riktigt, riktigt desperat eller är denna renässans-nisse söt? Kanske är det bara för att han är musiker. Eller för att han har på sig tights.

Kärlek

Idag pratade jag med Elli i telefon. Det är kärlek.

Jag längtar!

Bajs

Det kan bli bajs av saker jättejättefort. Jag och #1 hade det jättetrevligt ihop, vi racade hans bilar och slogs med dinosaurier. Nice, liksom.

Sedan började det snöa. Så inihelvete mycket. Jag är så trött på denna eviga snö. Så trött att jag snart bryter ihop. Och sedan vägrade #1 göra mitt homework åt mig. "But Malou, I can't even write any long words". Undanflykter. Bajs, liksom.

Back on track

Tillbaka från Kalahari.

Det var väl ingen höjdarupplevelse, direkt. Jag lyckades dra på mig en feber på sisådär 40 grader första kvällen, och då blir det helt enkelt inte samma sak att plaska runt i vattenrutschkanornas Mekka.

Men nu, tillbaka till vardagen.

Off we go

Imorrn far vi till Världens Största Vattenpark, eller nåt i den stilen. Storslaget ska det iallafall vara, och har man otur ramlar man ner i ett hål fullt av pennies. Vi får se om jag tar mig tillbaka.

Auf Wiedersehen.

Besök

Nämnde jag förresten att mamsen och mostern kommer och hälsar på om exakt två månader?

Desperation, del 2

Fas två av desperationen, i vilken jag fortsätter äta Hershey's, ivrigt påhejad av Corinna.

Malou

I'm SO hungry, but I' too lazy to go get something to eat... If I finish that Hershey's-bar, do you think I'll throw up?

Corinna

i would...so you might^^ but you ate half of it, so why not eat the other half too? thats just fair

Malou

yeah... I can't discriminate like that. People get locked up for that you know!

Corinna

i know! poor chocolate :(

Malou

I'll eat just a little bit more

Malou

OMG, it's so gross I wanna cry

Corinna

try not to think too much

Malou

I try to suck it, rather than chew it. It kinda works.

Nöden har ingen lag people. Ingen lag.

Happy birthday #1

Det har firats födelsedag här i huset idag. #1 är en big boy nu. Mmmm, frosting.

Desperation

Jag har mens (jag skiter i om ni inte vill veta det, detta är min blogg och ni ska bara tacka och ta emot) och mitt Marabou-lager är slut. Det är Kris. Med stort K, ja.

Jag fick en Valentine's Day Hershey's- bar av host mom. Och när det är Kris, då får det duga.

Det känns som att jag kräks med varje tugga jag tar.

En Amerikansk komplimang

"You have really beautiful eyes. Like an evil Cabbage Patch Kid."

Jag vrider. Jag vänder. Jag blir inte smickrad.

Världens Tråkigaste Dag

En sak jag definitivt inte saknar i Sverige är Vasaloppet. Det finns ingenting som är kul med Vasaloppet. Längdskidor är mycket tråkigare är utförsåkning, alla killar har snor i ansiktet och diskvalificeras därmed som ögongodis, det tar typ 16 timmar för alla att pallra sig till Mora och blåbärssoppa är faktiskt jätteäckligt.

Vasaloppssöndagen är den tråkigaste dagen i hela världen.

Malou <3 Jenny

Ikväll har jag haft en sån där perfekt kväll som man bara kan ha med en tjejkompis. Love you din jävla finnbula!

Speaking of parents

#2: Malou, when are you ever gonna have a baby?
Jag: Weeell, it's gonna be a couple of years still.
#2: But why?
Jag: I need to find a daddy first. I don't even have a daddy!
#2: Eh, you have a daddy!
Jag: Really? Who?
#2: His name is Leif!


Är det för tidigt att lära sig konskvenserna av incest när man är 3 år gammal?

Pappa Leif.

Ode till (mina) föräldrar

Jag tror att det är lätt att glömma bort hur bra man har det.

Den här veckan har jag hört två separata historier om alkoholiserade pappor som har fått mig att gråta. Hur någon kan få för sig att sparka ner sin höggravida fru för en trappa eller slå sin son blå och gul för att han (enligt pappans instruktioner) kissat på marken när det inte fanns en toalett i närheten övergår mitt förstånd.

Jag älskar mina föräldrar.

Ett liv som klant

Jag kommer nu ut ur garderoben. Som klant.

Jag vet att ingen egentligen har gått på min akt som graceful, men jag känner ändå att det är dags att sluta leva i en lögn. De senaste månaderna har jag nästan skurit av mig fingertoppen på en metallburk, knivhuggit mig själv i hälen, hackat mig själv ordentligt i tummen med ett stycke nagelsax och ramlat ner för tre stycken ytterst individuella trappor. Detta har jag liksom lyckats sopa under mattan, men nu tar det stopp.

Igår ramlade jag av en toalett.

Nykter.

Finska intressen

Finnar är ett märkligt folkslag. Inte nog med att de är döpta efter en sorts hudåkomma, de har konstiga intressen också. Jenny, till exempel, hon googlar saker. I know, alla googlar saker ibland, men när det kommer till Jenny är det lite mer sjukligt.

"Top 10 songs to sing out loud"
"How to cut a pineapple"
"Average cat size"

Några av de saker Jenny har googlat (och berättat att hon googlat) den senaste veckan eller så. När man konfronterar henne rycker hon lätt på axlarna och svarar "Malou, man kan googla vad som helst". Och det är ju svårt att argumentera med den logiken.

Encore

Ikväll rök andra hälften av Wienernougaten. Självdisciplin schmälvdisciplin.

Pros and cons

Efter en ganska upptagen start på året har jag beslutat att stanna hemma lite mer. Detta kommer med både för- och nackdelar.

Fördelar:
- Jag sparar pengar
- Jag får mer sömn
- Jag slipper frysa stjärten av mig ute i det arktiska Wisconsin-klimatet
- Jag kan spendera mer tid med familjen
- Jag får mer skolarbete gjort
- Jag behöver aldrig missa Law & Order
- Jag och Jenny kommer faktiskt ha något nytt att prata om när vi ses

Nackdelar:
- Det är ganska lätt att äta en halv låda Wienernougat på 15 minuter när man inte behöver kunna knäppa byxorna samma kväll. Jag mår illa.

Hmm. Tricky-dicky.

Att röra på fläsket DC-style

Kikar med ett halvt öga på Barack Obamas Adress to Congress. Tragiskt nog blir jag lite andfådd. Inte för att herr O är så stilig. Jag menar, stilig är han ju, men inte så stilig. Jag blir andfådd för att publiken är så hemskt entusiastisk och ställer sig upp för att applådera efter varje poäng Obama gör. Upp, ner, upp, ner. Det hela är oerhört frustrerande och om sanningen ska fram blir jag inte bara andfådd utan också lite yr. Kan de inte bara stå upp hela tiden!? Jävla latmaskar.


Joe Biden borde för övrigt överväga någon form av brow lift. Jag är fascinerad över att han kan se ett endaste dugg genom de där små gluggarna.

Se på fan

Tillåt mig att fortsätta tuta i min egen pipa. Ibland får man vara riktigt, riktigt självgod.

Döm om min egen förvåning då jag igår multi-taskade så in i norden och faktiskt lyckades med konststycket att inte bara krafsa ner några uppsatsidéer utan skrev klart hela grejen. Hela uppsatsen! Trots att deadline inte är förrän 30 mars! Och bra blev det också! My greatness is beyond belief!

Tut tut.

Självgodhet

Vet ni vad man kallar en person som att på en och samma gång klarar av att uppsatsa, prata med en finne på msn, moffa Lemon Drops, kolla på reality-tv, blogga och läsa Us Magazine?

Malou the Incredible.
Snygg är hon också. Och blygsam.

Inlevelseförmåga

Tyra Banks och Ashton Kutcher producerar tillsammans ett program som heter True Beauty. Det är lika klyschigt som det låter, deltagarna tror att det är en skönhetstävling, men domarna ser bara till deras inre skönhet. Yada yada yada.

Jag har lyckats undvika detta program. Tills ikväll. Finalkvällen. Nu är jag hooked. HEJA JOEL!!!

The queen of the world

Jag dyrkar marken Kate Winslet går på.

How to: ruin the moment

Heath Ledger's familj tar emot hans Oscar.
Grandma: Great, now I'm crying.
Jag: Yeah, I'm a little misty myself.
Grandpa: I felt something, but I think it was just gas.

Får man ta med sig James Franco hem, förresten?

Au pair-möte #7

I söndags drog jag med mig Jenny till Whitefish Bay för februaris superskrämmade au pair-möte. Hiphop dance class. Jag har förbjudit alla bilder av min dans att nå internet, men jag bjuder på en annan (bara för att demonstrera hur gangstah vi var) och låten vi dansade till. Resten får ni föreställa er.

No more peace and quiet

Klanen gjorde intåg klockan 4.30pm i tisdags. Efter tio minuter hade jag blivit skallad i ansiktet två gånger av #3 och tacklad till golvet med hjälp av en dinosauriekudde av #1.

Jag kan inte fatta att jag har överlevt utan allvarliga fysiska men i 7 månader.

Health week

Det är inte bra för mig att vara på egen hand. Denna vecka har i stort sett bara varit en orgie i kalorier, speciellt till frukost. Jag har liksom varvat pizza med glass och ibland kanske skjutit in ett par chips för att få i mig lite frukt och grönt (potatis är ju ändå en grönsak. Eller nåt i den stilen). Idag tog glassen slut.

Bra, tänker man kanske. Då kan flickebarnet äta något nyttigt som håller henne alert hela dagen, inte bara till klockan 12 då sockerchocken går över.

Flickebarnet gjorde inte det. Flickebarnet åkte till Pick n Save och köpte Cheetos (family size) och en påse Butterfingers istället. Äta nyttigt kan jag göra när jag kommer till himlen.

Smärta

Jag lider av extrem axel-smärta idag och det kan bero på en (eller fler) av tre saker:

1. Vår hiphop dance class igår tog hårt på kroppen. Speciellt freestyledelen där man inte fick vara rädd utan var tvungen att shaka sin moneymaker. Jag var den enda i rummet som löd instruktionerna. Som vanligt.

2. Jag hade en halvtimmes lång skrattattack på the Cheesecake Factory efteråt. Vansinnesskratt. Den typen av skratt som får servitören att låtsas kasta en läsk i ens ansikte bara för att få en att skärpa till sig lite.

3. Vi såg He's Just Not That Into You på kvällen, och Gigi var så fruktansvärt pinsam att jag vred mig av skäms i biostolen. Eventuellt tog axlarna lite stryk också. En helt ok film, för övrigt. Cori är nu i full fart med att planera sitt bröllop med Ben Affleck.

Där har vi de möjliga anledningarna. Nu till lösningen. Kan nån flyga hit med en liten massage?

Remember this?

Ah, the good old days, when infidelity was public news. Var är världen på väg?

I Finland

Jenny: My underwear is yellow and brown!

(Jenny ber mig här förklara att det inte är av piss och skit. Jag är inte helt säker. Men så har vi också druckit två flaskor vin.)

Saker man kan göra när man inte jobbar

1. Sova till 11.30 och sedan äta pizza till frukost.
2. Leka "gissa ljudet" med sin sinnessjuka familj på andra sidan Atlanten.
3. Vråla Star-spangled Banner i duschen.
4. Fundera över hur sjukt det egentligen är att vara inne på dag 4 med USAs nationalsång fastbränd i hjärnan.
5. Titta på Huset Fullt, och Judge Judy, och Cristina's Court utan att skämmas.

Sen kan man säkert göra en hel del produktiva saker också. Men hur kul skulle det vara?

Nu är det nog!

Nu har jag tröttnat på att försöka lista ut hur killar tänker. First thing imorrn är det jag som blir lesbisk (eventuellt väntar jag lite längre och hoppas på att jag kanske inte behöver). Tjohoo!

Moe's is a family friendly environment

Mitt i värsta rusningen på Moe's ikväll drabbades jag av akut depression. Den bara slog till, mitt i min taco. Brian, rar som han är försökte muntra upp mig. Tilläggas bör dock att Brian är lite av en avart. Jag menar, karln klär faktiskt ut sig till Elvis och uppträder. Och hur uppmuntrar en Elvis-imitatör en deprimerad svensk?

"You look sad. Do you miss someone? Like maybe your bra?"

Om han inte luktade så gott skulle jag slå karlsloken. Bara litegrann, förstås. Man är ju pacifist.

De kallar oss Svedopellar

Idag lärde jag Jenny ordet finnbula. Jag trodde att hon skulle ta illa upp, men tydligen snackar finnar skit om oss fantastiska svenskar också. Hon gav igen genom att kalla mig svedopelle.

Låter rätt snuskigt.

Seniliteten strikes again

När jag sitter i bilen föds de mest intressanta tankar och blogginlägg. Tyvärr har jag inte hjärna nog att hålla kvar dessa inlägg tills datorn är på. Så ni för nöja er med detta dravel.

Idag har jag varit i skolan och lekt charader.

Och det var allt.

The new crew

Jag vet inte hur många som är intresserade (förutom min mamma), men detta är iallafall de stackars tyskarna jag har tvingat min vänskap på post-Elli. Stackars satar.

Fr.v.: Christina, Jenny, psycho Swede in stolen hat och Corinna.

Höjden av lathet

Istället för att tvätta åkte jag idag till Victoria's Secret och köpte nya underkläder. Japp, det är sant. Och jag skäms inte.

Förklaringen

Om ni undrar varför det har varit så tyst här på senaste tiden kommer här en förklaring: det mest intressanta som har hänt på hela veckan är att jag idag hittade 6 färska blåmärken på min kropp. Märkligt, tänker ni nu. Ja, lite.

The Gettysburg address be damned

Jag är just nu på väg till skolan för att hålla ett spektakulärt tal om min kulturella identitet. Med mig har jag en fotbollströja, en hemmagjord Sverige-flagga och en jumboflaska med ketchup. This is gonna be gooooood.

There's no escaping football

Jag och Jenny fastnade framför Superbowl ändå. Pittsburgh Steelers vann visst (det var det gula laget, fick vi veta). Vi var tvungna att fråga bartendern vad fan det var som pågick på planen, men ändå.

Damn, vad amerikanska vi är.

Superbowl Sunday

Idag smäller det. Football överallt (och här kan vi ju snacka icke-sport så att det bara smäller om det). Min tanke var att jag skulle titta och liksom få hela den amerikanska upplevelsen. Sen insåg jag att den planen innebar att jag skulle vara tvungen att titta på football. JÄTTELÄNGE.

Så jag lade ner planerna och drar med Jenny till Applebee's istället. Jag tänker beställa nothing but ost. Yum.

1 februari 2008

För exakt ett år sedan bloggade jag om, tro det eller ej, DOOL. Jag var fruktansvärt förbannad på att Belle inte fattade att hennes mamma var seriemördaren som löpte lös i Salem.

Tur att jag har mognat under det senaste året och inte blir upprörd över triviala saker som TV längre.

If I were a boy

Imorse när jag vaknade såg jag ut som en pojke. Det var skrämmande.

Därför har jag på mig jättemycket smink och en relativt kort kjol idag. Transa slår ändå full-fletched man i slutändan.

Titta vad jag gjorde idag!

Före:
#2: Where are you going?
Jag: I'm gonna go get a hair cut.
#1: Why? Your hair looks so beautiful!

Efter:
#2 och #3: Yucky! Yucky, yucky hair!

Själv gillar jag det. Jag känner mig rysk. Finally! Now I'll let Olga roam free.

Kom ketchup så går vi

Visste ni förresten att svenskar äter mer ketchup per år än något annat folkslag i världen? 3,3 liter per capita, jämfört med delade tvåorna Canada och Venezuelas 1,4 liter.

Lite intressant information medan man väntar på att Lost ska ta slut så att man kan spola tillbaka sin inspelning och titta. Varsågoda.

Sverige, Sverige älskade vän

Nu har Elli åkt hem på riktigt. Hem. Till Svea.

Jag är ledsen.

En kvinnas förbannelse

Denna vecka har jag ätit ett kilo choklad. Jag skojar inte. Ett kilo.

Jävla PMS-helvete. Nu ska jag moffa en dubbel-daim.

Vår lilla, lilla värld

Min class har pågått i 2 veckor, och redan börjar gruppen kännas lite incestiös.
Dariya, en tjej från Ukraina, var tidigare au pair i Sverige och nu här.
Eija, en finsk kvinna, råkar vara mor till barnen Jenny barnpassar så att Eija kan åka till lektionerna.

Och Ivan gillar också fotboll.

Vad är oddsen i en grupp på 8 pers?

Svensk "sport"

Om ni trodde att host family var lost när jag försökte förklara tjusningen med handboll skulle ni har varit med när jag, mitt i VM-guldyran, försökte förklara vad bandy är.

"So... You stand outside in the cold and watch soccer on ice...?"

Needless to say, jag avslutade alla försök där. Jag gav mig inte ens på att försöka förklara vad en "bandy brief case" är.

Saknad

"Jag tänkte att om jag inte skaffar Skype innan du kommer hem så kan jag låtsas att tiden gick för fort för att jag skulle hinna, och så känns det som att du inte var borta lika länge!" sa hon i telefon. Och jag, som hade lyckats förtränga hur sinnessjuk hon är fortsatte dagen med att sakna min syster. Jättemycket.

Good news

Jag fick just årets hittills godaste nyheter och är så exalterad att jag knappt kan skriva. Nu skall planer smidas.

JOY!

Lycka är faktiskt ett relativt begrepp

Jag fick ett mejl av min Communication-professor i fredags, och troligtvis blir kursen av som planerat. Det innebär inköp av kurslitteratur och material, 4 muntliga presentationer, 3 uppsatser och fullständig närvaro.

Och detta gör mig överlycklig.

Jag måste vara mycket mer understimulerad än vad jag trodde. Dags att börja använda hjärnan igen innan den lägger ner totalt.

Übernacht

Nu ska ni haja vilken superkväll jag har haft. Den innehöll följande dunderingredienser:

- Die Hard 2
- Björn Gustafsson och Johan Glans
- Allt godis i hela Wisconsin
- Smällande av bubbelplast
- Och så Mumin förstås

Fyra av fem toasts. Kanonkul.

Vad är kärlek?

Truth be told så kan jag inte definiera ordet. Men jag vet att det kan komma som ett brev på posten.

Handboll

Jag saknar Sverige extra mycket under handbolls-VM. Mitt försök att förklara detta för host family gick dock sådär. Host family anser nämligen inte att handboll är en sport, och alla mina argument slogs ner brutalt.

Jag: It's a beautiful game of strategy!
Host dad: It's like dodge ball, but with running. Like water polo for people who can't swim. Like soccer for extremely uncoordinated kids. Do you think chess is a sport?

Jag: It's in the Olympics!
Host mom: So is ping pong, and synchronized swimming.

Jag: It is really hard!
Host dad: You play it in gym class.

Ge mig fler argument, svenska folket. Vi kan inte låta det sluta på detta viset!

The Curious Case of Benjamin Button

Jag och min lilla finne Jenny var på bio ikväll och jag kan med största säkerhet säga att The Curious Case of Benjamin Button är den bästa filmen jag sett på väldigt, väldigt länge. Jag är komplett rödgråten.

Hey, catch up!

Vaknade tidigt av ett sms och var ytterst förbannad. Sedan slog jag på tvn och insåg att jag hade missat Oscarsnomineringarna om det inte vore för sagda sms. Allt är förlåtet.

Men jävlar vad film jag måste hinna med på bara en liten månad.

(Hur grymt är det inte att Robert Downey Jr är nominerad för Tropic Thunder? TROPIC THUNDER!!)

Lassie hänger på Brook.Sq.

I lördags, när jag och Jenny strosade sakteliga genom Brookfield Square såg vi en livs levande kändis. Tonårsflickorna var uppradade miltals tillbaka för en glimt. Personligen har jag aldrig sett pojkvaskern innan, men enligt lite idogt googlande har jag tagit reda på att han heter Matthew Underwood och spelar Logan Reese i Zoey 101. Jag hoppas att ni inser hur imponerade denna bedrift är då det enda jag hade att gå på var "superkrulligt hår".

Oh well. Här är grabbhalvan. Hur avundsjuka är ni nu på en skala?

Bajs-ABC

Det enda jag önskar är att någon skulle ha sagt till mig att det var en timmes försnack innan programmet. I så fall skulle jag vara i full gång just nu. Men nu gjorde ingen det. Det blir till att besöka lite halvt olagliga hemsidor inom kort.

Aldrig får man vara riktigt glad.

Shoppa mig lycklig

Finns det någon vänlig själ hemma i Svea som skulle vilja köpa denna åt mig och posta hit i ilfart? I gengäld för du evig kärlek och en kaka. Tack på förhand.

You'll be lost

Ikväll drar femte säsongen av Lost igång med ett dubbelavsnitt. Eller ja, tekniskt sett håller det på för fullt just nu. Nörd som jag är kände jag dock att jag ville spara lite på det (ville känna mig utvilad och i fin form) och drog igång videon. Om 25 minuter spolar jag tillbaka och sätter igång.

Jag har aldrig påstått att jag är cool.

Rapunzel

Som exilsvensk tappar man lite kontakt med vad som händer, både i Europa och i hemlandet. Då blir man lätt lite chockad när man intet ont anande surfar in på Aftonbladets hemsida och ser detta:

SHIT POMMES FRITES! Hur långt har Zlatans hår blivit? Och varför har ni inte stoppat honom?!

Det var kul så länge det varade

Årets första lektion gick av stapeln ikväll.

"This class will probably be canceled. We'll talk about it later", var lärarens första ord.

Oh well. We had a good run.

The fanciest house in the whole wide world

Igår hamnade jag och Jenny på en ytterst bisarr fest. Toadörren var ett rosa skynke, i garaget stod en liten vietnames med svar på alla livets frågor och högg lite ved och vid ett tillfälle rann det faktiskt öl genom taket. På det kan man lägga att alla festens kvinnliga deltagare tittade på oss vackra européer som om vi vore äckliga kryp. Och att jag var tvungen att lära en av dessa att prata med svensk brytning.

Bara för att jävlas lade jag mig till med min ryska accent istället. Moahahaha. Sucker.

Back to business

Imorrn börjar jag skolan igen. Advanced communication for non-native English speakers ska jag visst läsa.

Det är ju inte kinesiska, men det får gå ändå.

Titta, vad många au pairer!

Idag var alla au pairer (och Jenny) på Build-a-bear för lite välgörenhetsarbete. Vi tillverkade varsin nalle(min var en fantastisk Hello Kitty-nalle som jag döpte till Anni-Frid) och åkte sedan till Ronald McDonald House och lämnade dem till barnen som bor där. Det är den typen av aktivitet som gör att det värker lite i hjärtat. Man har det ju ändå rätt bra.

Berg-och-dal-bana

Jag vet inte hur många som läser denna bloggen som är/har varit au pairer, eller bott utomlands... Men visst fan suger det vissa dagar?

Typ idag.

När man vaknar och redan då, med tio timmars arbete framför sig, känner sig slut och deprimerad så blir dagen faktiskt inte bättre än så. Då går man faktiskt och längtar hem till Sverige, ganska precis hela dagen. Kanske beror det på att jag har sovit dåligt med mardrömmar och hosta fyra nätter i sträck. Eller att man känner sig lite ensam, och att man inte ens kan vara Team Sweden på karaoken eftersom man inte är i landsmajoritet längre (Team Europe klingar inte lika fint). Eller så är det helt enkelt vardagsklådan. Hälften avklarat, hälften kvar.

Nej ni. Idag önskade jag hem mig själv.

Imorrn däremot, ska jag ta mig i kragen. Då ska jag måla naglarna, hänga med Jenny och gå på inflyttningsfest. Cheering up accomplished.

Någon gång ska ju vara den första

Ikväll ska jag och Jenny karaoke-testa en tyska. De skulle ha varit två, men en bangade efter mina grovt tilltagna hot om sångtvång.

Oh well. If she can't take the heat, she should stay away from Moe's.

Is that all?

I dagarna fyra har det städats frenetiskt i detta huset. Idag skulle nämligen en liten besiktningsdam dyka upp. Jag har rensat mitt rum till grunden, kastat bort en hel massa saker och inte ens kunnat proppa in dem i garderoben ("de måste se ALLA utrymmen! ALLA!"). Stressen har varit hög.

För exakt sju minuter sedan dök hon upp, lilla damen. Hon är redan ute igen. Jag har gjort mycket jobb alldeles i onödan.

En lektion i att slappa järnet

Detta är ju då något som jag har haft talang för hela mitt liv. På senare dagar har det dock fått stå i skymundan. Nästan som att jag har haft ett liv. Ikväll var det nästan skönt att gå tillbaka till gamla vanor. Ohälsosamma mängder Nerds och Runts i kombination med American Idol. The Slackerbitch is back, babies!

Snyggfaktorn är SKYHÖG

Jag vill bara ge er en chans att beundra hur extremt snygg jag var på Ellis avskedsfest i lördags. Alla plagg är stulna, för övrigt.

Goda nyheter för alla där hemma: the blog will rise again

Idag lämnade Elli Wisconsin. Att säga att det känns tomt är en grav underdrift. Och på onsdag åker Carin också. Låg vaken med Stora Hostan inatt så jag gjorde upp en liten plan över mina resterande 6 månader i dessa stater. En plan jag själv tycker är ohemult hälsosam. Har har ni'n.

- Bryta ihop i min ensamhet.
- Gå vidare.
- Spendera all min tid och energi på Jenny (hon kommer kräkas på mig inom två veckor).
- Titta jättemycket på tv.
- Äta extremt mycket choklad.

Låt vadslagningen börja. Hur mycket vikt kan en Malou lägga på sig på ett halvår?

Ännu en sista

Ikväll var det dags för dagen vi fruktat, Ellis och Carins sista karaoke på Moe's. Förutom det faktum att Elli och jag spenderade ca två timmar med att grina ögonen ur oss (Brians fel, den jäveln) så var det kul. Och kommer aldrig mer igen. Eftersom jag nu är på gränsen att börja grina igen så avslutar jag där.

Nattinatt.

Au pair-möte #6

Bilderna är mest till för att illustrera att jag fortfarande är smidigheten själv och balanserad som få.

Ett litet livstecken

Bakfyllan gav med sig under gårdagen någon gång.

Nu ska jag och Elli snart ut och busa. Men oroa er inte, jag tänker aldrig dricka igen. Ett nyårslöfte jag har lyckats hålla i snart tre dagar. Fortsättning följer.

Ifall någon var dum nog att tvivla

Japp. Jag och Elli var jäkligt snygga igår.

Så var det här

Nytt år, ny start?

Jag är skeptisk. 2009 kommer få jobba lite för att vinna över mig.