Jag börjar bli lite seg, men det kan förhoppningsvis ändras på när Therese kommer lite senare.
Peckelalis seglade hemåt idag så nu är jag all alone. Har varit en jäkligt mysig vecka (och en halv) iallafall. Det jag kommer sakna mest är nog de vackra stämmorna vi har sjungit (sjungt?) New York, New York i. Det är inte samma sak att sitta och sjunga den helt själv. Som tur är efterlämnade hon sina spännande lit.vet.-böcker, så att jag kan njuta av spännande lyrik från den grekiska antiken och framåt.
Nu ska jag koka mig lite kaffe och käka en påse torkad mango (ja, jag äter hela påsen på en gång. once I pop, I can't stop) till America's Funniest Home Videos.
torsdag, oktober 26, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
sjungit
Jaa, läs alla böckerna så kan vi ha (jätte)intressanta diskussioner sedan
blöh
peck: Åhåhå, I will. Can't wait.
Skicka en kommentar